Terminalen

P: Efter att jag lagt ut en mindre formogenhet pa ett nytt provisoriskt pass, nytt visum, overnattande pa dyraste hostlet och en flygbiljett till Vietnam tog jag rallytaxin till Guangzhous flygplats. Flight VN917 till Ho Chi Minh City bra mat pa flyget och inga luftgropar, om tva timmar skulle jag vara i Vietnam och det var ju bara for bra var att vara sant. Lite for bra, immigrationspolisen tyckte inte att mitt provisoriska pass var ett riktigt pass, sa jag behovde visum och inbjudan och gud vet vad. Jag behovde allt som generalkonsulatet i Guangzhou inte hade namnt.

En kille fran Vietnamn Airlines hjalpte mig att jag kopa telefonkort, sa att min mamma skulle kunna kopa en resa hem till Sverige/EU, men de flighterna gick ju inte forran pa mandagen och jag kom ju lordag kvall. Killen fran flygbolaget stack runt midnatt och jag fick en fleecefilt och en bla kudde att sova pa under tiden som det renoverades i krokarna.

Svenska ambassaden i Hanoi hade aldrig hort att det skulle vara nagot problem med ett provisoriskt pass for inresa till Vietnam. Kunde de fa prata med personalen? Nej, personalen ville inte prata med ambassaden, och nu satt jag dar i ett vitt kafkalandskap med en klump i halsen och utan tillrackligt med pengar for ytterligare en flygbiljett och en kvinna fra flygbolaget forklarade for mig att jag skule skickas tillbaka till Guangzhou, "no questions!"

Fan, fan, fan, men sa kom hon tillbaka (da hade jag hangt dar i 20h) och sa att det verkar losa sig. Ambassaden har skallt pa polisen, och du kan fa antra landet utan visum och skit, for du har fatt ett fax dar de gar i god for dig. Men alla vill ju ha pengar, sa jag fick snallt kopa ett visum for $25 sa att alla kunde tjana pa affaren.

Det har blev en lang historia, men allt ar bra nu. Om nagon vecka fixas det ett ordinarie pass for Herr N. pa svenska ambassaden i Bangkok.